Jag blir så trött. Trött på att leva i ett samhälle där vuxna människor fortfarande inte kan lista ut hur man sorterar sina sopor. Hur svårt kan det vara? Det står förklarat med stora bokstäver på varje återvinningsstation, det finns färgglada symboler, piktogram och till och med bilder för den som inte orkar läsa. Ändå slänger folk plast i metall, glas i brännbart och pizzakartonger – flottiga och fulla med ostrester – i pappersåtervinningen. Det är inte bara dumt. Det är respektlöst.

Respektlöst

Respektlöst mot oss andra som gör rätt. Respektlöst mot miljön. Respektlöst mot framtiden. För varje gång någon slänger en yoghurtburk med locket på i plastcontainern utan att skölja ur den först, bidrar de till att hela lasset riskerar att förbrännas istället för att återvinnas. Det är inte raketforskning – det är grundläggande samhällshygien!

Och vad är ursäkten? “Jag orkar inte.” “Det är för krångligt.” “Det spelar väl ingen roll.” Det är precis det tänket som har tagit oss till klimatkrisen vi befinner oss i nu. Om alla gjorde som du – vad skulle då hända? Vill du bo på en soptipp, eller? För det är dit vi är på väg om folk inte börjar ta ansvar.

Jag blir rasande när jag ser batterier ligga i hushållssoporna. Eller när elektronik dumpas i en svart sopsäck och ställs bredvid containern med en lapp där det står “fungerar”. Det här är inte god vilja – det är dumhet. Oinformerad, lat, miljöföraktande dumhet.

Skärpning!

Så skärp er. Läs skyltarna. Ta reda på hur man sorterar. Det är inte bara en samhällsplikt – det är en förbannad skyldighet. Och om du fortfarande inte bryr dig, då hoppas jag innerligt att du får stå och gräva i dina egna sopor den dagen dina barn frågar varför världen ser ut som den gör. För då har du inget svar – bara en stinkande påse med ursäkter.