Tre analoga kameraklassiker

Estimated reading time: 3 minutes

Först av allt vill jag säga att digital fotografi är en skön utveckling av fotografin. Jag har plåtat analogt tillräckligt mycket för att inte längta tillbaka till framkallningar och mörkrum. Men jag kan erkänna att jag skulle kunna tänka mig att slå till på en analog kamera om jag hittar någon av dessa klassiker till ett överkomligt pris någon gång i framtiden. Det skulle mest vara för känslan av att äga en legendarisk kamera än att plåta så speciellt mycket med den. Givetvis skulle jag ta en eller några rullar med kameran men i huvudsak hade den hamnat på hedersplats i bokhyllan. Nåväl, här är tre analoga modeller som skulle kunna få mig att lätta på plånboken.

Leica M-serie

Jag har inte siktat in mig på någon speciell modell i denna serie men skulle tro att jag vill hamna någonstans kring M4-M7 med en 35mm Summicron eller 50mm Summicron eller Summilux. Det hade varit en härlig kamera att hänga runt halsen och driva omkring på stan med. Givetvis laddad med en Kodak Tri-X film för den rätta Leicakänslan. Det är något riktigt speciellt med en Leica. Jag har aldrig ägt någon men skulle hemskt gärna vilja. I M-serien såklart. Den riktiga Leican.

Hasselblad SWC

En Hasselblad SWC med det grymt skarpa Biogon 38mm ger bilder med en lite ovanlig karaktär. Detta är en lite udda Hasselblad men ganska kompakt och rätt rolig att plåta med. Här vill jag stoppa i en finkornig svartvit film. Typ Kodak Plus-X. Med Hasselblad vill jag ha med den svarta ramen när bilderna scannas in. Du kommer väl ihåg de två v:na i vänsterkanten på bilder tagna med Hasselblad? Klassiskt.

Rolleiflex

Rolleiflexen är också en kameralegend. Tvåögd, en lins för sökaren och en för filmen. Att plåta med en Rolleiflex gör att man ser ut som en riktig fotograf. Jag menar verkligen en riktig fotograf. Som en fotograf från förr. Rolleiflex lillebror heter Rolleicord men den är bara lillebror och inte aktuell för mig. I en Rolleiflex stoppar man in en rulle Tri-X. Rolleiflex andas reportage och reportage tas med Tri-X. Punkt.

Som en fjärde kameraklassiker på reservplats för inköp skulle jag kunna säga en Nikon F2. Många skulle säkert tycka att Nikon F är den riktiga kameraklassikern hos Nikon men faktum är att jag aldrig gillat den modellen. Jag tycker den är för ful och klumpig. En Nikon F2 är för mig när Nikon stod på topp. Jag har för mig att man med en F2 med motor och den olyckliga kombinationen av för snabb motordrift vald och för långsam slutartid inställd kunde råka ut för att motorn slet slutaren i stycken genom att mata innan exponeringen var klar. Det kan vara en mardröm jag drömt och en Nikonexpert får gärna korrigera mig om jag har fel.

Vän av ordning märker säkert att jag inte har med någon Canon på listan trots att jag är en hängiven Canonfotograf numera. Jag tycker faktiskt inte att Canon har någon riktig analog klassiker. Den analoga Canon jag varit mest sugen på men aldrig ägt är New F-1. Om någon mer eller mindre skänker mig en sådan skulle jag kunna tänka mig att ta emot en.

Du som plåtar analogt idag, var framkallar du filmen och var digitaliserar du dina bilder? Alltså hur eller var scannar du in dem? Kommentera gärna. Jag är nyfiken och kanske fler med mig.

By Håkan Dahlström

Hi! I am Håkan. I am the author of this website. I work with IT and photography is my hobby. I also like to travel and cooking. Living in Malmö, Sweden.

2 comments

Leave a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.